Släpsko

Tygprov

 

Stressfri miljö. I en liten barack på tomten har Kari inrett sin syhörna och trots att hon ofta sitter hukad över symaskinen är hennes ryggvärk som bortblåst. Stressfri miljö. I en liten barack på tomten har Kari inrett sin syhörna och trots att hon ofta sitter hukad över symaskinen är hennes ryggvärk som bortblåst.

Stressad rygg tvingade
Kari starta eget företag


Osäkert starta eget. Att pröva vingarna på egen hand känns osäkert -"jag är ju bra på att sy, inte bokföra!" - men Kari gör ett försök. Osäkert starta eget. Att pröva vingarna på egen hand känns osäkert -"jag är ju bra på att sy, inte bokföra!" - men Kari gör ett försök.  

I åtta år satt Kari Wass på Musikteatern och sydde komplicerade scenkläder in i de sista skälvande premiärminuterna. När stressen slog klorna i hennes rygg var hon tvungen att säga upp sig. Nu sitter hon i en liten vit barack ute på landet och försöker skapa ett eget klädmärke.
I lugn och ro och utan värk.

Hemma i Ambjörby hade mamma och mormor en hantverksaffär och där växte Kari Wass upp.
- Jag har alltid sytt, åt allt och alla, förklarar hon.
För att få bli sömmerska flyttade hon till Karlstad under gymnasietiden för att gå beklädnadsteknisk linje på Nobel. Efter mellanspel som textillärare i norr, återvände hon så småningom till Karlstad för att bli en av tre sömmerskor på Musikteatern.

- Det var fantastiskt kul att skapa vackra och funktionella scenkläder. Vi fick ta till många ovanliga, lösningar för att kläderna skulle gå att röra sig i men också medge blixtsnabba byten, berättar hon.

Stress straffar sig
Om än spännande var livet på Musikteatern dock fruktansvärt stressigt.
- Produktionerna blev större och större, men vi blev inte fler. Ibland satt vi och sydde ända in i premiären.
Brådskan satte onda spår i Karis rygg. Inte i axlar och nacke - som man kan förvänta sig av arbetsställningen - utan nedanför skulderbladen.
- Enligt doktorn var det ingen tvekan om att det var stress. Jag var sjukskriven länge. När jag försökte gå tillbaka, återkom också värken. Så till slut var jag tvungen att säga upp mig, konstaterar hon.

Men i stället för att omskola sig gick hon ett år på nyföretagarcentrum, och flyttade i höstas ut symaskinen i baracken utanför hemmet i Kilstad norr om Karlstad.

Kan sy- inte bokföra
- Att bli egen företagare känns vanskligt, säger hon. Jag kan ju sy, inte sköta bokföring. Samtidigt måste jag pröva, för när jag syr i lugn och ro har ryggen inget att invända.
Och marknad verkar det finnas. Frilansande unga sömmerskor växer inte på träd.
- Ändringsarbeten och lagningar finns alltid, men också efterfrågan finare fest- och brudklänningar som är det jag helst vill ägna mig åt.
Hennes mål är att skapa ett eget klädmärke.
- Jag har huvudet fullt av idéer. Det är en otroligt, tillfredställande process att gå från idé till maffig balklänning, och kan jag bara leva på det är jag nöjd.

CHRISTINA WIKSTRÖM
FOTO: ÖYVIND LUND
[Källa: Värmlands Affärer 2002]